Varje splittrad familj är en tragedi. Syskon som inte talar med varandra, som attackerar varandra, som ljuger om varandra och som odlar misstänksamhet och hat. Andra gånger skiljs syskon åt därför att föräldrarna går skilda vägar och tar med sig något syskon. När syskon återigen möts och försonas är det ljuvligt, vackert och dyrbart. Jag har bevittnat syskon som möts för första gången på många, många år. Glädjetårarna, kramarna och de varma och intensiva orden av kärlek är svåra att beskriva. Det är inte normalt för syskon att leva i konflikt. Det gör ont. Det skadar kommande generationer, det fråntar de glädjen över att tillhöra en större familj och det stjäl ifrån dem möjligheten att hitta sin identitet i den egna historian.
Guds familj är splittrad. Syskonen i de olika kyrkorna pratar knappast med varandra. Fördomar, misstänksamhet och även hat präglar relationer kyrkor i mellan. Det är sjukt, onormalt och det gör ont. I detta fall är det inte Gud Faderns fel. Han sörjer. Hans Sons kropp är söndrad. Sonens namn vanäras. Korsets budskap - försoning, som skall predikas av hans Kyrka, fördunklas när Kyrkan med sitt beteende demonstrerar det motsatta.
Varför blir kristna misstänksamma när syskon som levt åtskilda börjar prata? Varför odlar man sina fördomar när Gud håller på att försona och förena?
Självklart är det inte olikheterna man talar om förste gången man möts. Försoning kan byggas när vi ser allt det vi delar och har gemensamt. Vi upptäcker att vi har samma Fader, samma frälsare, samma kors, samma Bibel, samma gemensamma historia. Vi gläder oss över att hitta varandra i Kristus. Jesu bön om enhet mellan lärjungarna börjar bli verklighet. Det kommer att skapa glädjetårar(mjuka hjärtan), jubel och en flodvåg av kärlek som kommer att attrahera världen som vi aldrig sett tidigare. Då kommer de att se Guds kärlek och förstå att Jesus var sänt för att frälsa dem!
Gud välsigne katoliker!
Gud välsigne ortodoxa!
Gud välsigne kopter!
Gud välsigne protestanter
Gud välsigne hela Kristi Kropp!
Amen!!!
På fredag kommer min podcast igång!
7 years ago
Jag kan nog inte hålla med. Om man har problem i äktenskapet är det bra att försonas. Men det hjälper inte att låtsas som det inte finns problem. Det första man bör göra är att klarlägga var konflikterna ligger. Sedan kan man be om förlåtelse och försonas, om motsätningarna inte är så stora att det är omöjligt.
ReplyDeleteJag kan nog inte hålla med. Om man har problem i äktenskapet är det bra att försonas. Men det hjälper inte att låtsas som det inte finns problem. Det första man bör göra är att klarlägga var konflikterna ligger. Sedan kan man be om förlåtelse och försonas, om motsätningarna inte är så stora att det är omöjligt.
ReplyDeleteInnse at dere trenger hverandre, og møt hverandre med mildhet og tålmodighet. Elsk hverandre og ha overbærenhet med hverandre sine feil. Pass på at dere lever i fred med hverandre, slik at dere kan beholde den enheten som Guds Ånd har gitt dere. Vi er alle lemmer på den samme kroppen, og vi har fått den samme Ånden. Alle har vi blitt tilbudt det samme håpet om til slitt å bli frelst for evig. Det finnes bare en Herre, en tro, en dåp. Det finnes bare en Gud, som er far til oss alle, står over oss alle, virker gjennom oss alle og bor i oss alle.
ReplyDeleteEfeserne 4,2-6
God helg! :)
I Norge er nok mange opptatt av
ReplyDelete"LO-OKS"-saken. Kanskje Ekh og Åleskjær skulle møtes noen ganger? Ikke for å løse en vanskelig sak i Bergen, men for å kunne si til hele Skandinavia: Vi er uenige om saker og ting, men vi står sammen om det viktigste.
Ole
Enig med Ole. Det må da være klokt å begynne i den enden som er nærmest og ordne opp i floker man selv har vært involvert i. Da blir det også mer troverdig når man tar tak i det som har historiske grunner.
ReplyDeleteSelvfølgelig skal vi holde fred med hverandre. Men biblen sier at den som irettesetter sin bror skal senere finne mer yndest enn den som gjør sin tunge glatt. Det beyr at man må være ærlig ovenfor sine søsken i andre sammenhenger, selv om det koster på. Så tilbake til den såkalte OKS/LO striden. Det er IKKE en strid pga uvennskap o.l., men rett og slett om hvordan vi forholder oss til Ordet. Og her går det ikke å følge begge bekjennelsene selv om man har like sterke sympatier til begge sider.
ReplyDeleteEr fred å ikke si ifra når man oppfatter at noe er galt?
Johan
Søsken forenes.
ReplyDeleteOm det har skjedd noe som fører til brudd, må man sette seg ned å prate om problemene.
Den katolske kirken og den reformerte har i teologien smtaleemner og det å debattere det er ikke uforsonlighet.
Det går ann å velsigne og elske søsken i troen, selvom man ikke har den samme "læren".
Jeg har en venn som er lutheraner og det er få som jeg kjenner så god "åndelig kontakt og fellesskap" med, selvom vi diskuterer lærene og teologi. Det kalles meniningsutveksling og det styrker fellesskapet, for vi begge elsker Guds ord og granske den.
Vi alle ønsker å leve i forsonlighet og kjærlighet med hverandre. Jegt har ikke opplevd de store krangelene mellom kristne.
Det er som Ole skrev at Livets ord og OKS kan gå foran å bane vei for forsonlighet. Det hadde vært en god start. Det er lett å mene noe og si noe om ting som egentlig ikke angår oss. De nære ting er det ofte vanskeliger å gjøre noe med, da er det ikke teori, men praksis.
Et ekteskap med problemer er noe heeeelt annet enn de "relasjons problemene" som Kirken har idg. Relasjonen mellom ulike kirkesamfunn er nedarvede problem. Ingen idag har skapt de problemer som finns. Vi er sösken som befinner oss skilt fra hverandre. I den situasjonen har det oppstått en lengsel etter å läre kjenne hverandre. Det kan da vel ikke väre galt? Og i en slik situasjon begynner man ikke med det som skiller oss fra hverandre. For å läre kjenne hverandre begynner vi med de sentrale saannheter som forener. I prosessen kommer selvsagt problemene også å diskuteres. Men er ikke der man begynner.
ReplyDeleteAngående OKS-LO relasjonen.
ReplyDeleteDet har värt samtaler og også forök på å få igang en konstruktiv debatt. Ettersom dette handler om teologiske sannheter som forkynnes og markedsföres intensivt i offentligheten (det er ikke slik at en pastor har en privat mening om noe) er det selvsagt på sin plass for en hyrde å forkynne om disse emnene for å beskytte sine får fra det man opplever er dårlig influenser. Ulf Ekman har ikke en eneste gang(så langt jeg vet) nevnt navn på predikanter eller menighet når han har adressert dette. Han har saklig tatt opp EMNET og forkynnt det han opplever er rett og også tatt opp konkrete saker som han mener er usunn läre. Att LO og OKS er uenige i teologi på visse områder er klart for de fleste. Men vi har jo selvsagt ingen ting imot de som personer. Men det dreier seg om viktige områder. Den forkynnelsen vil vi ikke skall influere våre får.
Men at folk i Norge er så opptatt av "konflikten" mellom LO-OKS og önsker forsoning er fint. Men det handler om teologiske ulikheter og det man må gjöre er jo å sette seg inn i hva ulikhetene går ut på og ikke gjöre dette til en person-konflikt, for det er det ikke.
Selv om man er uenig i sak har det ikke värt uttalt fra noen håll dömmende ord om hverandre.
Jeg kanske kommer tilbake til "billig nåde-forkynnelsen" og kommenterer den senere i et framtidig blogginnlegg...
Det gleder meg når du skriver at Ekman ikke har uttalt dømmende ord om personer, men har holdt seg til å snakke om sak.
ReplyDeleteDa er det viktig vi på grunnplanet følger det eksempelet og ikke "tar mannen i stedet for ballen". Jeg har hørt unødvendig harde ord i omtale av person.